INNEHÅL:
Kurdistan är ett sammanhängade landområde i mellersta Östern med en yta på ca 600 000 km2. Det ligger inom staterna Turkiet, Iran,Irak och Syrien och har en befolkning på ca 35-40 miljoner människor.
Men det kurdiska folket har ingen egen regering, inget parlament, ingen egen stat.
Fördelningen på de olika länderna är:
*Turkiet:18 miljoner.
*Iran:13 miljoner.
*Irak: 5 miljoner.
*Syrien: 1,5 miljoner.
*Gamla Sovjet: 1 miljon.
*På flykt och övriga länder: ca 2 miloner.
I Turkiet existerar kurderna inte officiellt och i de tre andra länderna erkänns de i varierande grad beroende på den politiska situation, som för tillfället råder i landet, i Sovjetrepublikerna Azerbajdzan, Georgien, & Armenien erkänns som minoritet med kulturella rättigheter.
Kurdistans gränser utgör av Taurusbergen i väster och den
iranska högplatån i öster, Araratberget i norr och Mesopotamiens
slättland i söder. Landområdet domineras av berg och skoglösa
högplatåer.
Kurdistan har inlandsklimat med långa heta somrar och korta kalla vintrar.
Eftersom delar av landet ligger högt över havet med bergstoppar på
upp till 4 till 5000 meters höjd faller mycket snö under vintern.
De två stora och kända floderna Eufrat och Tigris med bifloder rinner
genom Kurdistan. Slättlandet är därför bördigt. Omkring
tre fjärdedelar av befolkningen lever av jordbruk. Man producerar vete,
ris, tobak, bomull, frukt och grönsaker.
Fårskötsel är en annan inkomstkälla i Kurdistan. Kött
och ull säljas vidare till respektive lands storstäder. Många
av de s k äkta mattorna är vävda av kurdiska kvinnor, men saluförs
i väst som persiska eller turkiska mattor.
Kurdistans alla delar är mycket underutvecklade vad gäller industri,
vägar, elnät och sanitära förhållanden, centralregeringarna
medvetet underlåtit att investera i de kurdiska delarna det är en
del av förtrycket mot den kurdiska befolkningen. De kurdiska bergen och
slätterna är rika på mineraler. De största oljekällorna
ligger i Batman i den turkiska delen, Kermansha i den iranska, Kirkuk, Mosul
och khanaquin i den irakiska och Derek i den Syriska delen. Dessutom utvinnas
naturgas & jarnmalm i Kirkuk & Sulemania i den irakiska delen, såsam
krom, bly och zink i den turkiska delen. Det finns okså kol, koppar, guld
& silver.
15% av världens oljetillgångar finns i Kurdistan. Dessa tillgångar
har inte förbättrat det kurdiska folkets situation.Inkomsterna användas
i stället för respektive centralregerings satsningar utanför
Kurdistan. Ett av kurdirnas krav i den kamp, som förts mot respektive länders
regeringar i hela 1900-talet, har varit att få del av inkomstern för
att kunna höja befölkningens levnadsstandard.
Det påstås ibland att det kurdiska språket inte existerar,
att det inte går att skriva eller att det är outvecklat.
Men skriftlig kurdisk litteratur har funnits sedan 1000talet. Kurdernas nationalepos
"mem u zin" skrevs av den kurdiska poeten Emedi Khani, som levde mellan 1651-1707.
Kurdernas problem är att de inte får använda sitt eget språk
fritt. Orginal alfabetet är det latinska alfabetet men i Irak & Iran
används det arabiska och i sovjet det kyrilliska.
Att kurdiska skrivs med olika alfabet har försvårat och förhindrat
utvecklingen, trots förbud och förtryck har poesi, prosa och tidningar
givits ut. Kurdirna hade de bästa möjligheterna i Sovjet & Irak.
Kurderna är ett indoeuropeskt folk, de två kurdiska huvuddialekterna
kallas för kurmandji & sorani. Arabiska & turkiska är altaiskta
och semitiskta språk och har inga gemensamma rötter med det kurdiska
språket.
Kurdiska barn i Turkiet, Irak, Iran, Syrien måste lära sig ett för
de helt främande språk.
Ca 85% av befolkningen i Kurdistans alla delar är kurder - de övriga
15% består av armenier, araber,turker och perser, 75% av kurder är
muslimer, 10% judar, 15% är kristna.
Kurderna trodde på solen och eld. Deras gamla religion kallas Zoroastrismen
och deras heliga bok hetar Avesta, grundad f kr av Zarathustra.
Kurdernas år borjar den 21mars och enligt kurdernas kalendar är vi
nu i år 2697.
Kurderna har precis som alla andra folk sin egen historia. Den är viktigt
att känna till eftersom den förklarar dagens situation.Kurderna anses
vara ättlingar till en av de indoeuropeiska stammar, mederna, som slog
sig ner i Zagros berstrakter under andra årtusendet före kristus.
Mederna erövarade staden Ninive från assyrierna år 612 f kr
och grundade där ett starkt kejsardöme.
Kurdernas motstånd mot islam var mycket starkt. Kurder vill inte foga
sig under islam och araberna. På 800-talet underkasta de sig islam. Men
även efter 800-talet gjorde kurdiska stammar flera uppror mot islam, som
för de var identiskt med araberna.
Efter den arabiska invasionen följade många olika perioder i kurdernas
historia. På 1800-talet, har det funnits otaliga mer eller mindre självständiga
kurdiska kungar och furstar.
Seldtjukturkarnas invasion år 1071och mongolernas, år 1231 lade
grunden till det ottomanska väldet. Endast perserväldet lyckades stå
emot ottomanerna. Båda utnyttjade kurderna för sina maktsträvanden,
första delningen av Kurdistan skedde år 1514. 1639 fastslogs denna
gräns.
Uppkomsten av nationalstater i Europa påverkade också folken i det
osmanska väldet t ex armenier, kurder araber.
De fick stöd av Storbritannien, Frankrike & Ryssland men de spelade
på dessa folks missnöje och hoppades på egen vinning.Strategiska
& ekonomiska intressen fanns alltid i bakgrunden.
Konflikterna i dagens Mellersta Östern har sin grund i de statsbildningar,
som upprättades efter första världskriget.
För Storbritannien, Frankrike och USA handlade det främst om egna
intressen, gränserna drogs därför utan hänsyn till befolkningen
i området.
Den 10 augusti 1920 slöts en fredsöverenskommelse i Sévers
utanför Paris mellan de osmanska förlorarna och segermakterna.
I denna erkändes kurdernas rätt till en självständig stat,
i enlighet med artiklarna 62, 63 & 64.Men i det nya fredsfördraget
som slöts i Lausanne den 24 juli 1923, efter segern över grekerna,
skrevs inte dessa paragraf.
Kurderna fick nöja sig med muntliga löften att frågan skulle
regleras senare.
Ripubliken Turkiet utropades den 29 oktober 1923. Den 3 mars 1924 förbjöd
regeringen det kurdiska språket och litteratur på kurdiska, kurdiska
skolor stängdes, kurdiska lädare, som stött Kemal Atatürk
hängdes efter en midag, som AtatUrk inbjudet till som tack för hjälpen.
Kurderna svarade med uppror ifebruari 1925 leet av sheik Said. Efter en månad
var det kuvat: tiotusentals dött ledare avrättades. Nästa uppror
organiserat 1928-1930 av Ihsam Nuri i Ararat, samt i Sason 1930 och i Dersim
1937.
Alla uppror slogs ned med stor brutalitet, i Dersim kostade 70 000 kurder.
Kurdiska namn på städer & byar ändrades till turkiska, obligatorisk
turkisk undervisning infördes i syfte att assimilera de kurdeska barnen.
Benämningarna "Kurd" & "Kurdistan" försvann & ersattes i alla
oficiella turkiska skrifter med "bergsturkar" och "östra Anatolien".
Enligtden turkiska regeiringen existterade inte kurderna de döptes om till
"bergsturkar". Från 1925 är Kurdistan en "militärzon", förbjuden
för utlänningar.
Det finns minst 15 illegala kurdiska partier i Turkiet, t ex PKK, pesheng, TSPK,
Kuk och KDP.Eftersom partibildning för kurder alltid varit förbuden
har alla existterat illegalt.
Alla har väpnadkamp. Den väpnade kampen är den enda vägen
till självstyre, eftersom ingen velat lyssna på kurdernas krav.
Det finns omkring 150 000 kurdiska politiska fångar i Turket, 500 000
av den turkiska arméns 700 000 soldater är i den kurdiska delen.
Den turkiska armén har ett 20 kilometer brett bälte längs gränserna
mot övriga delarna av Kurdistan, målet är att förhindra
alla kontakter mellan kurder på den andra sidan av gränsen.
Kurderna i Iran drabbades av samma slags assimilerings-politik, på
20-talet gjorde Simko flera uppror.
Till sist sköts han ned mitt under förhandlingar med shah Reza palhavi.
I november 1945 bildades KDPI & i januari 1946 utropades den oberoende republiken
Kurdistan "Mahabad-republiken" till president valdes Qasi Muhammed, efter ett
år föll republiken och ledarna hängdes.
Mahabadrepubliken blev alltså bara ett knappt år gammal, men den
har haft ett stort symbolvärde för kurdiska kampen.
Utan stöd från segrarmakterna i andra världskriget hade de inga
möjligheter att försvara sin republik mot den iranska armén,
när Sovjets armé drog sig tillbaka.
1979 kurderna förberedde sig för ny framtid.
De önskade självstyre, men redan i mars gick den nya regeringen under
ledning av Ayatollah Khomeini till anfall mot den kurdiska befolkningen.
Den iranska armén har återtagitshahens gamla garnisoner & behärskar
städer & huvudvägar på dagarna PÅ nätterna har
KDPI initiativet, då går dess gerilla "Peshmerga" till angrepp.
1989 sköts ned mitt under förhandlingar i Wien KDPIs ledare Abdulrahman
Ghassemlou.
1992 sköts ned KDPIs ledare D. Sadik Sharaf Kandi i Birlen under Europas
social demokratnas kongres.
1979- 1990 (64 000) kurder har dött i Iran.
Redan 1919 hade sheik Mahmut Hafed proklamerat kungariket Kurdistan i Sulemania.
Upproret slogs ned 1924.
Ett nytt försök gjordes 1930-32.
I samband med andra värdskriget revolterade kurderna på nytt. Denna
gång leddes upproret av Mustafa Barzani.
Med hjälp av brittiska flyg slog den irakiska armén tillbaka Barzanis
trupper.
I januare 1946 blev Mustafa Barzani överbefälhavare för armén
i Mahabad-republiken i juni 1947, när republiken Kurdistan hade krossats,
flydde han till Sovjet.
1958 återvände Barzani till irakiska Kurdistan inbjuden av general
Kassem, Han lovade kurderna fulla rättigheter.
I konstitutionen fastslogs att Irak består av araber & kurder.
KDP som bildats 1946 erkändes, efter 3 år alla löften till kurderna
sveks.
Kurderna krävde självstyre, striderna på gick mellan 61-70.
1977-79 minst 3 000 byar har förstördes.
1985 alla byar i grensn mot Iran & Turkiet jamnades mot marken. 16 mars
1988 angrep staden Halabja med gas 5 000 kurder dog under 10 minoter 7 000 svårt
skadade.
1988-90 använde irak gas i mer än 180 tillfällen samanlagt har
100 000 drabats av det.
April 1991 flydde över 2 miljoner mot gränsna FN upprättade en
frizon norr om 36:e breddgraden.
19 maj1992 för första gången fria val.
04 Juli 1992 kurdisk kualition regering mellan KDP, PUK, KCP.
01 maj 1994 brödrastrid i Kurdistan mellan KDP & PUK.
I det franskstyrda Syrin fanns en relativ frihet för kurderna.
Men när landet blev sjlvständigt försämrades deras situation
särskilt på 60-talet då 120 000 kurder fråntogs sina
syriska medborgarskap.
Från, 74 då Barzani gick till angrepp mot Irak med stöd
av USA via Iran, blev den kurdiska frågan mer känd i världen.
Endast enstaka experter kände tiddigare den kurdiska frågan.
Visserligen finns litteratur om kurderna, från 1900-talet, skrien av bl
a språkexperter, historiker & socialantropologer.
Mellan 1975-1995, dvs de senaste 20 åren har den kurdiska frågan
lyft fram ur anonymiteten.
Begreppet Kurdistan har fått ett innhåll.
I Rysland & armenian sedan 1920 & 1930, Frankrike, Holland, England
& tyskland sedan 1983 & i USA 1996 kurdiska kulturinstitut, som bl a
med statliga medel stödjer utgivning av kurdiska litteratur & insamling
av kurdiskt material.
Kurderna kommer från ett utpräglat jordbrukssamhälle, där
feodala traditioner fortfarande är levande.
Gästfrihet tillhör traditionen, de flesta män & 50% kvinnor
har en avslutad gymnasie utbildning.
Några kända kurdiska räter:
* "Savar" är krossat kokt vete & ätas med kött.
* "yaprax" är vinblads dollma.
En kudisk dikt av kurdiska poeten "Abdulla Pashew"
"okända soldatens grav"
När en delegation åker någonstans
för man med sig en blomsterkrans till den okända soldatens grav.
Om en delegation kommer till mitt land i morgon och frågar mig: var är
den okände soldatens grav?
Säger jag:
min herre, vid vilken flodstrand
i vilken moske´ framför vilket hus
i vilken kyrka i vilken grotta
på vilken bergssida vid vilken gårdsträd som helst
i Kurdistan
på varje handsbredd jord
under varje alnsmått himmel
Ffåga inte! Buga litet och lägg ner er blomsterkrans.
kurdisk ordspråk & talesätt:
* Den, som har hus av glas, ska inte kasta sten efter andra.
* Om du inte kan blomma i livets park så bli inte en tagg som skada för
andra.