Preussen Elektra har numera ett mål med Barsebäck - att få ut så mycket skadestånd som möjligt från det svenska folket. Barsebäck lönar sig nämligen inte ekonomiskt längre, det har det inte gjort sedan -93. Förra året (1997) låg Barsebäcks produktionskostnad för elen på 18,2 öre, marknadsvärdet var 14,6 per kilowattimme (kWh). Barsebäck gick alltså 3,6 öre back på varje producerad kWh! Varför lägger man då inte ner? Nej, man vet att svenska folket har röstat för en kärnkraftsavveckling och politikerna kan inte strunta i folket hur länge som helst. Man får knappast skadestånd för att lägga ner ett kärnkraftverk som går med ekonomisk förlust, däremot kan man få skadestånd av svenska folket om man "tvingas" lägga ner ett fullt fungerande och inkomstbringande kärnkraftverk. Sagt och gjort, Barsebäck håller ångan uppe, trots det ekonomiska och ekologiska vansinnet i hopp om att kunna håva in skadestånd inom en snar framtid. 

Låt oss nu lämna Sydkrafts lurendrejeri och koncentrera oss på några av de tyngsta argumenten mot en avveckling; 

“Men om vi stänger Barsebäck blir inte elen jättedyr då?“ Detta påpekar industrin om och om igen. Under en höstvecka 1993 var 7 av Sveriges 12 reaktorer avstängda, men då klagade inte industrin över höjda elpriser. Givetvis skulle det inte fungera att bara stänga av 7 reaktorer utan några andra åtgärder, men det är ändå ett bra exempel. Sanningen är att Barsebäck utgör ca 1 procent av den nordiska elmarknaden, dvs nästan ingenting. Denna procent kommer inte att leda till någon prisökning. 

“Koldioxidmålen då, hur ska vi klara dem utan kärnkraften?“ Det finns en lustig likhet mellan kärnkraftsförespråkare, alla verkar tro att vi motståndare vill avveckla alla reaktorerna över en natt. Jag skulle i och för sig inte tacka nej, men det är knappast realistiskt. Kärnkraften behöver inte alls ersättas med smutsig kolkraft från Öststaterna. Likaså tror jag inte att vi ska ersätta varje kWh med någon annan energikälla, det är så mycket som kan sparas in. Faktum är att elen är så billig i Sverige så att de flesta energibesparingarna knappast märks i elräkningarna. Det har gjorts jämförelser mellan elförbrukningen i en Volvo-fabrik i Sverige och en Volvo-fabrik i Belgien. Den svenska fabriken gjorde av med dubbelt så mycket ström som den belgiska. Detta är typiskt för svensk industri, påstår professor Björn Karlsson som gjort jämförelsen, man slarvar med ljus, ventilation, tryckluft etc. Min övertygelse är att vi inte kan ersätta all energiproduktion med ny miljövänlig sådan, istället bör vi spara in ett antal kWh. För att spara in den första reaktorn i Barsebäck skulle vi bara behöva göra mycket små förändringar i vår livsstil, kanske börja dra ur sladden till TVn, täta en läckande varmvattenkran, köpa några lågenergilampor. Jag vet inte de exakta siffrorna, men hjälps vi åt kommer skillnaden vara mycket marginell. 

“Kärnkraften är den renaste energikälla vi har, vi borde behålla den tills vi hittar andra alternativ.“ Med den teorin kommer man inte långt. Vi måste sätta lite press på utvecklingen och industrin, dels att energieffektivisera sin verksamhet, men även att hitta nya och vidareutveckla redan kända rena energikällor. Idag har vi en överproduktion på den nordiska elmarknaden, det är knappast gynnsamma villkor för att utveckla energisparande produkter och nya energikällor. Om vi avvecklar en första reaktor vid Barsebäck kommer det att bildas ett marknadssug efter energi, och då kan förnyelsebara energikällor vara med och konkurrera. 

Efter den här subjektiva genomgången av Svea rikes kärnkraft får var och en själv besluta på vilken sida om härdsmältan man vill ställa sig, jag vet i alla fall var jag står.