Maktspråk och maktens språk - språket som härskarteknik
SPRÅKET AVSLÖJAR GRUPPEN kan man säga. Varje mer eller mindre isolerad grupp har sitt eget språk. Detta är inte så värst vidare olämpligt eller dumt. Gärna tvärtom. Det har dessutom en logisk uppkomst, läkare pratar med läkare, politiker med politiker etc. Vi ska därför inte orda om det komplicerade fackspråkets uppkomst. 

Det finns olika anledningar till varför politiskt, akademiskt eller vetenskapligt språk används. Det är, eller i alla fall kan, helt enkelt vara så att det är lämpligt och exakt i sammanhanget och i gruppen. Internt språk håller dessutom ihop gruppen och på det sättet gör den starkare. Komplicerat språk kan också ha helt andra, inte lika simpla och vackra anledningar.

Avancerat språk kan användas för att (eventuellt felaktigt) visa på intellektuell tillhörighet eller överlägsenhet. Ett komplicerat språk kan användas för att visa makt gentemot andra. Att använda svåra ord kan (omedvetet) användas för att ge intrycket av litterär eller politisk kunnighet. Det kan då (eventuellt felaktigt) ge övertag vid diskussioner. Det vill säga vara en härskarteknik.(se monetär #1). Detta faktum är det som föder komplicerade skrivelser, till och med ibland obegripliga även för insatta.

Språket kan också ha funktionen som instrument för auktoritär maktutövning genom undanhållande av information. (ytterligare en härskarteknik) Detta kan ske genom att komplicerad svenska (eller på ett främmande språk) som i grunden har funktionen att vara exakt, används för att dölja, mystifiera, förvirra och mörklägga.  Ett uppenbart exempel på detta är MAI-avtalet.

Det byråkratiska språket karaktäriseras genom långa ord och meningar till och med ibland egenkomponerade facktermer. Språket har generella och anonyma formuleringar och ser till en början ut att vara exakt, men kan innehålla de mest märkliga slätstrukna formuleringar och mångordiga textmassor. Språket kan så användas för att kompensera för ineffektivitet och osäkerhet. Ett avancerat språk kan alltså användas för att dölja att man egentligen inte har något viktigt att säga. Allmänt kallat tautologi eller ordbajs.

/jonas
Källa: Det politiska språket
 
 
Bonusruta om härskartekniker
Jag använder ordet härskarteknik i texten ovan. De vanligaste härskarteknikerna förklarades i monetär #1, men repetition är kunskapens moder sägs det. 
De här teknikerna används gärna omedvetet, men flitigt, för att visa på en maktskillnad personer emellan. Män använder ofta teknikerna mot kvinnor som ett uttryck för patriarkatet.

 Osynliggöra (inte lyssna på vad någon har att säga)
 Förlöjliga (göra sig lustig på någons bekostnad)
 Undanhålla information (Inte ge information eller ge otydlig information.)
 Dubbelbestraffa (säga att det blir fel vad någon än gör)
 Ge skuld och skam (Ge någon skuld för något den inte kan råda över)
 

 
NÄSTA ARTIKEL