Hur ska man tala om för syskon? Detta tyckte vi var väldigt svårt, vi hade inte hjärta att "vräka" ur oss att din lillebror har en hjärnskada. Det berodde nog mycket på att vi själva inte hade tagit åt oss detta själva, att det är något "fel" på vårt barn. Vi frågade läkaren hur vi skulle framföra det.  Hon sa att man inte ska förstora det. Det är klart att syskon funderar på varför de får en smäll utan vidare...och varför ska det förstöras...De ska inte behöva utstå detta, utan man måste vara på sin vakt som förälder och man måste förklara vad det beror på.   Hur som helst så sa läkaren att hon skulle tala med Robin först och sedan skulle vi prata mer om det hemma. Hon talade med Robin och hon hade denna förklaring till honom: När du ska göra en sak, så tänker du, att nu ska göra detta. Men när din lillebror ska göra saker så hinner han inte tänka innan, han inser efteråt vad han har gjort och då kan han redan ha förstört saker för dig eller slagit till dig. Man kan säga att han saknar bromsen... En annan förklaring är att man kan säga att det saknas en liten, liten prick i hjärnan. Ett bra sätt är också att visa videofilmer. Nu har vi en sådan tur att Robin är så förstående för sin ålder. Han vet så väl att hans lillebror inte riktigt är som andra,  det märkte vi när han började skolan nu i höst. Det visade sig på en gång att det finns en kille i hans klass som beter sig lika som lillebror, och då sa Robin till mig: -Mamma, han är som Rasmus, han saknar nog också en liten prick.... Barn förstår mer än vad man tror, så varför ska man krångla till det;) Har ni tips på hur ni förklarat för syskon, så maila gärna.       Vad gör man för att "skydda" syskon? Jag tycker att det är viktigt att man kommer i håg  att det inte ska gå till så att syskonet får ge med sig  hela tiden, för husfridens skull.  Detta är en sak som vi här hemma hade mycket problem med här hemma förut, men nu har vi lyckats ändra på detta.  Man får inte vara orättvis!  (Visst lät det enkelt va?!?!?,  jag vet att det är det VERKLIGEN inte!) Syskon har dåligt samvete redan, så varför göra det värre! Vi har börjat med att "dela" barnen. En vuxen tar ett barn och hittar på något, t ex är ute, bad, eller fara på stan och fika. Det finns mycket att hitta på.. Alla barn behöver detta att vara ensam med en eller två föräldrar och få känna att de rår om dem ensam. Våra barn behöver komma ifrån varandra i bland och även vi vuxna behöver detta... De få stunder som barnen leker tillsammans går man på tå för att inte störa dem...Även om de är högljudda behöver de så väl de stunder. Efter ett storbråk här hemma dem emellan, så glömmer de ganska fort... Jag har ett färskt exempel sedan i går: Storebror har suttit på sitt rum och byggt lego. Efter ett tag går lillebror in och tar en bandyklubba och slår sönder allt. Det blir gråt och höga röster...Storebror får vara uppe lite längre för att bygga upp detta lego igen, men vad gör han?! Jo, han gör en present till sin lillebror!! Då blir man tårögd som mamma o pappa. Robin tycker att det är skönt att vara hemifrån, så då har vi ordnat så att är på fritids efter skolan några timmar. Det behöver han och det är ju där han har sina kompisar. Man märker nu att Robin allt mer vill vara hemma hos kompisar, och det förstår man, han behöver också ha lite lung och ro!   Har de varsit rum, så kan man låta syskonet låsa in sig  så han/hon får vara i fred.              Vår familj/ Kontakt med läkare/ Kontakt med psykolog/ Vad är ADHD?/ Utredning/  Öppet brev/ Syskon/Bok Tips/ Tips/ Länkar// Bildspel/   -------------------------------------------------------------------------------- Denna sida är gjord av Carina Kjellin, 981207. Uppdaterad, 000208. Grafiken är min egen;)